Snart är det första advent

Det är redan den 26 november och snart infaller (inträffar?) första advent och tiden rusar fram mot vintersolstånd och julfirande. Här hemma rullar det på i skuggan av pandemin som tycks ta ny fart.
Vi vuxna ser fram emot tredje dosen inom några månader men inser att Matilda får vänta nästan ett år då hon precis fyllt 11 år.

Men om vi bortser från pandemin så finns det andra saker att förvånas och oroa sig över.

Det var naturligtvis jättekul och historisk att sverige i förrgår fick sin första kvinnliga statsminister. Lite tråkigt är att hon avgick samma dag!!!

Den svenska politiken idag är svår att riktigt begripa även för de som är väl insatta och har erfarenhet. Det märktes tydligt i det kaos som uppstod när Magdalena tillträdde efter omröstning, sedan sänktes i budgetomröstningen och till sist att miljöpartiet lämnade regeringen.
Det hela känns närmast penibelt dåligt skött av många parter.

Min högst personliga analys är att vi kanske ser framför oss tre block, eller faktiskt tre partier i framtiden. Jag är (social)liberal men känner mig inte hemma i något parti idag.
Noterar närmast fascinerat att både M och Kd ligger långt till höger om SD.
Jag som tidigare röstat på L några gånger vet faktisk inte var de idag finns, jag tror inte ens L-toppen vet det själva.
Mitten är det i alla fall inte tycker jag.

C är kvar i den ”breda mitten” men bredden beror mest på att de går ned i spagat i många frågor. De försöker spänna från vänster till höger vilket kan vara lite utmanande…

Jag orkar kanske inte riktigt bry mig just nu och hoppas mest på att vi lyckas få fram en regering och riksdag som har kapacitet att ta fram pragmatiska men ändå hållbara lösningar.
Det här gäller så klart även på region- och kommunnivå.

Själv kanske jag är mer nyfiken och direkt orolig över James Webb-teleskopet, förkortat JWST. Efter att ha väntat så många år på detta fantastiska teleskop så är det dags för uppskjutning den 22 december.

Uppskjutningen är alltid riskfylld men även resan fram till L2 är inte helt riskfri.
Även om det bara tar en månad dit så dröjer det ytterligare cirka fem månader innan teleskopet kan räknas vara i full drift. Under hela denna tid kan det dyka upp oväntade tekniska problem.

Men efter det får vi hoppas på 5 till 10 år av observationer som kanske gör att vi måste skriva om en del böcker…

Kan inte påstå att tekniken här hemma inte kan jämföras med JWST men den utvecklas konstant. Nu senast så testar vi en välvd 32 tums budgetskärm från Samsung i WQHD-format.
Första testerna med video och spel i 144hz ser lovande ut (den går inte längre än så).
Matchar nog budget-datorns RTX2060 super-grafikkort ganska bra.

Mitt problem med böcker…

När jag var pre-teen där på 70-talet så formligen slukade jag böcker.
Det blev minst ett par i veckan även om de kanske inte var de tyngsta.
Mitt läsintresse fortsatte men någon gång efter jag fyllt 20 år tappade jag lusten att läsa fiktion och det blev nästan uteslutande faktaböcker.

När jag fyllde 40 så insåg jag att jag tappat det suget också.
Flera gånger försökte jag ”kicka” igång lusten igen men det blev aldrig så där bra som förrut.

Tekniken går framåt och jag har under senaste åren testat det här med audioböcker men slås av att det ofta tar längre tid än att läsa själv. Dessutom har jag svårt att riktigt hitta några böcker som ”fängslar” mig.

Ett (patologisk/medicinsk?) problem är att jag somnar DIREKT!
Lägger jag mig i en säng för att läsa så PANG hamnar boken i ansiktet.
Detta är inget problem med talböcker men smällen omvandlas istället till en djup snarkning… jag brukar oftast bara höra de första 5 minutrarna (max) innan John Blund klipper till mig med sömnsläggan.

Så om jag ger ett boktips så inse att det ligger stor ansträngning bakom, eller lång resa i ensamhet och att boken i fråga varit ”fängslande”.

Boktipset idag är första i en serie som jag tycker är värd att lyssna på eller läsa om man har någon form av SciFi-intresse.

Nu fyller bloggen 5000

Som jag tjatat om i många sammanhang så har jag haft olika webbsidor och platser i väääldddigt många år. Den första var på en SUN Unix-maskin som innehåll en experimentell site från mig baserad på 5-6 html-sidor ihopsnickrade i ”vi”.

Den andra var nog en mer privat historia på Passagen.se som hette ”Bauwa” och efter den kom snabbt även en systersajt som hette ”TomBee”.

Egna domäner har varit ”blomqvists.net”, ”tomsonengineering.com” och inte minst ”tommyblomqvist.se”.

Alla dessa sajter kommer har, eller kommer att, försvinna likt tårar i regn 😉

DENNA blogg (min mest officiella) fyller dock 5000 dagar idag och uppvisar än så länge inga alarmerande ålderstecken.
Den 13 februari 2008 knappade jag alltså ihop första lilla inlägget på här.

Tiden går fort när man har roligt…

Preliminär rubrik satt 2021-09-28…

Sitter här på mitt hemmakontor och skriver lite på bloggen i en fikapaus.
Pandemin har härjat ett tag men nu verkar det som samhälle och arbetsgivare börjar ge upp och ta tillbaka sina resurser till kontoren. Jag vet inte riktigt hur smart det är men det märker vi säkert med tiden.

Själv har jag mest suttit hemma sedan början av 2020 men det beror lite på att även om mitt kontor bara ligger cirka 20 minuters promenad bort så har jag egentligen inte så mycket kollegial kontakt där. De jag arbetar med sitter på över tjugo olika orter i landet och ingen just där jag är.
Men visst rent socialt finns det en och annan trevlig prick även på Nyköpingskontoret.

Sitter och grubblar lite så här på tisdagsförmiddagen över hur pass illa min hästallergi varit sedan förrgår då jag dristade mig till att rida islandshäst i några timmar. Tror inte ridningen är boven utan att jag ryktade hästen både före och efter ridning.
Får nog hålla mig från hästarna idag när dottern ska på ridskola.

En annan sak som kanske gör mig mer ”grubblig” är det unikt negativa återkoppling jag fick vid en avstämning igår. Lite tappade jag luften av att uppdragsledningen för mina områden tyckte jag presterade under förväntan på flertal områden.

Men efter att ha funderat så inser jag att det som vanligt bara är att bita tag i det (sura äpplet) och fokusera på vad jag kan förbättra så de inte upplever det så.

Naturligtvis är jag bekant med Dunning-Kruger-effekten och funderar på om den spelar in här.

Men men ”Nu kör vi” som jag tidvis försöker undvika säga 😉

Avveckling av min gamla domän

Jag har haft en mängd olika domäner och liknande med varierande innehåll.
Nu har jag fattat ett beslut om att avveckla min sista ”semiprofessionella” webbplats då jag sedan några år tillbaka inte utför speciellt många IT-konsultuppdrag.

Så under tiden fram till nästa sommar så kommer jag tanka ut gammalt material från denna och försöka hitta en ny plats. Tyvärr innebär det att min uråldriga dokumentlänkar i supportdokument och liknande kommer sluta fungera.
Hoppas dock det i praktiken har mindre betydelse.

Det är dock en epok som går i graven då jag i cirka tjugo år haft semiprofessionella domäner. Men det är inte bara jag utan världen som förändrar sig och det gäller sig att anpassa sig samtidigt som man försöker åstadkomma något innovativt och nytt.

Augustirapport…

Jäpp juli och stora delar av augusti passerade förbi denna blogg helt obemärkt.
Kort och gott kan man säga att det var fint väder och vi hittade på en hel del kul och mysiga saker både under våra semesterveckor och när vi jobbade.
Madde och jag hade fyra veckor ihop men så hade vi någon vecka var för att dryga ut det för främst 10-åringen.

Vi passade på att tillbringa en riktigt lyckad vecka i Idre där det blev en del ridning för Matilda (även oss vuxna) och en del vandring i naturen.

På hemmaplan blev det som vanligt en hel del pyssel.

Altanen blev bra trots att virket var lite si-så-där men kjolen och lite annat får nog vänta tills nästa år. Bättre stenläggning och blomlådor blir också 2022-projekt.
Kanske matchar det med en rejäl uppfix av plastpoolen som behöver ny liner.

Först igår blev vi klara med vindskivorna som var ett restprojekt från förre årets takomläggning – skönt som attan.
Nu sneglar jag en del mot skorstenen (gillar nog att vara på taket) där det finns en del förbättringspotential som kanske kan genomföras innan vintern.

Denna vecka fyller jag 54 år vilket jag nog låter passera ganska obemärkt men det blir ytterligare ett tecken på att höstsäsongen är här.
Det innebär kanske mest att det blir lite mer aktivitet på min astroblog (https://tbastropix.wordpress.com) 🙂

Hur som helst så är man som sagt var tillbaka till jobbet och ska försöka få styr på saker och ting.

Då är det juni igen…

Enligt kalendern är det definitivt sommar men faktum är att vädret varit ganska kallt och tidvis har det inte alls varit skönt.

Naturligtvis har vi vår vana trogen ändå strövat lite i naturen i närområdet men suget efter övernattningar har hittills hållits i schack av tidvis rejält låga temperaturer.

Ja vad händer annars då?!

  • Matteus fyllde 25 år igår och det är ju inte lite det
  • Även de andra två vuxna barnen rullar på i sina respektive liv
  • Den yngsta har bara några dagar kvar i fyran och sedan sommarlov
  • Jag kommer ha 1+4 veckor semester (ovanligt litet) p.g.a. massor av jobb
  • Madelene har lite mer sammanhängande semester
  • Motorcykeln är nybesiktigad men inte körd så mycket (se vädret)
  • Teleskopet kommer få vila juni och juli med kanske något litet inhopp vid en partiell solförmörkelse 10 juni
  • Både jag och Madde har tagit första vaccindosen mot Corona och Matilda tog TBE-spruta igår – får se när storbarnen kan få Corona-vaccin

På jobbet snurrar det verkligen på men allt verkar vara under kontroll.
Lite trött blir man dock ibland då det är många bollar i luften samtidigt (kliché).
Just nu arbetar jag (och Madde) 99,99% hemifrån men nu börjar det ryktas om någon form av nytt avtal för mig där det blir fastställt att man kan jobba upp till 50% från hemmet även när restriktionerna släpps.

Som statligt anställd så finns ju ett uppdrag till 15 september om hemarbete men i nuläget är situationen efter det lite osäker.

Vissa blir störda av hemarbete p.g.a. distraktioner men jag personligen anser de vara värda guld och är klart med lätthanterliga än störmomenten på jobbet.

Corona, stress och maskrosor

Som statligt anställd så är det inte bara valfritt att arbeta på distans i dessa Corona-tider utan faktiskt ett krav. Regeringen gjorde det enda rätta och gav samtliga verk och myndigheter i uppdrag att se till att alla anställda som kunde skulle jobba hemifrån.

Eftersom jag redan arbetar vid en högst decentraliserad organisation så blev faktiskt inte skillnaden så stor för många av oss. Visst arbetat jag oftast från kontoret innan det förändrade läget men i praktiken hade det mindre betydelse för mitt arbete.

Naturligtvis kan man fundera på hur mycket av detta som är det nya normala…

Nu när frugan redan tagit första dosen vaccin och jag kommer få den nästa vecka så känns det som det är dags att tänka på hur vi ska arbeta i framtiden. Nej jag ropar inte ”hej” än men det kan vara nyttigt att vara lite förberedd på olika scenarion.

Personligen upplever jag att distansarbete minskar stress och ökar produktiviteten och eftersom det varit i över ett år nu så är det mer än bara nyhetens behag.
Trots detta så tvingas jag konstatera att senaste veckorna, jag kanske månaden, varit lite väl stressig.

Det beror på det klassiska problemet att ryckiga eller avstannade processer öppnar utrymme för fler parallella och till sist riskerar man ha för många bollar i luften samtidigt. Det här är något som jag säker återkommer till i fler inlägg känner jag.

MEN jag känner att den relativa stressen faktiskt varit väldigt positiv för jag blir mest effektiv under lagom mycket press. Det får inte vara konstant och jag behöver andrum.
Redan efter ett par veckor av fokus märkte jag hur backloggar och mailsvar hade helt betats av och jag låg plötsligt på plus. Som vanligt är det svårt att då slå av tempot utan man riskerar springa iväg för fort.


Som någon form av ”avkoppling” har jag därför påbörjat lite av vårens hemmapyssel. Direkt kan man se att min jakt på maskrosor helt enkelt gått för långt 😉

Motorcykeln har dock stått nästan oanvänd (!) och poolen är inte uppstartad så det är per definiton en bit kvar till senvår/försommar än…

Lite funderingar på livet och informationsbubblor

Jag har pendlat lite i vad jag tycker om monarkin i Sverige men inte minst kungen har bidraget till ett och annat skratt då och då. Dock inte alltid helt okontroversiella…
I botten passar inte monarkin in i mina tankar om en hållbar samhällsutveckling men jag erkänner samtidigt att den mest verkar inom områden där jag är direkt initierad – det handlar mer om känslor än om effektmål helt enkelt.

Men det har väl egentligen inte mycket med informationsbubblor att göra?!

Rubriken för detta var funderingar på livet och informationsbubblor och egentligen kan man nog säga att hela livet är en informationsbubbla. Du kan som individ aldrig tillgodogöra dig ens en bråkdel av den tillgängliga informationen.

Avståndet mellan den information du kan ta till dig och vad som faktiskt finns blir allt större och har i praktiken vuxit exponentiellt under generationer.

Dock så smög den egentligen revolutionen in när webben skapades och information och desinformation kunde flöda snabbt och oftast fritt mellan individer och grupper.

Som en absolut konsekvens av informationsteknikens utveckling i kombination med den relativa trögrörlighet vi har vi vår mentala kapacitet så skapas nu allt fler informationsbubblor.
Det är ett nödvändigt ont helt enkelt…

Alla hjärtansdagsklocka…

Lite i förskott fick jag en ny smartwatch från min kära fru.
Hon sa det var en allahjärtansdagspresent i förskott 🙂

Min ganska gamla Samsung Gear S2 Classic hade nämligen lagt av och trots ganska stor ansats så hade jag inte fått igång den igen – kan vara backlighten i displayen som lagt av helt enkelt för logiken verkar fortfarande fungera.

Jag har haft lite ångest ett tag för den senaste Samsung Watch 3 har helt enkelt känts lite ”si-så-där” med sin relativt korta batteritid speciellt om man väljer 41mm versionen. En annan sak som talar för 45mm versionen var att den gick att få i mysigt helsvart vilket jag gillar.

Men då blir klockan ganska stor och kanske var det ångesten verkligen kom in i bilden. Men nu fick det bli en 45 mm version och efter att ha burit den i kanske 4 timmar tycker jag den passar helt perfekt.
Kanske hade 43 mm varit bättre men 41 hade nog känts för litet även på mina ynkliga armleder.

En närmare produktutvärdering kommer om ett tag…


Så nu var jag ett nytt ekosystem med wearables som jag använder dagligen.

Mesta delen av tiden är det den nya Smartwatch 3:an som trots eget eSim i praktiken lever sitt liv på armen men tajt kopplat till mobiltelefonen (just nu en Samsung S10:a) – klockan kan fortfarande inte ersätta mycket av det jag konstant vill ha telefonen till.

Men ett par timmar om dagen så är det träning eller liknande som gäller och då blir det istället min Garmin Fenix 3 HR. Den börjar bli ganska gammal men är en riktig ”beater”. Den är perfekt vid träning och naturupplevelser och har varit med på höga bergstoppar och simturer i salta medelhav.
Även denna är tajt kopplad till telefonen även om den (oftast) får vara kvar på land vid simning 🙂

När jag tränar kopplar jag dock nästan alltid klockan till min Garmin HRM-PRO pulsband. Det är ett ganska nytt pulsband som jag verkligen kan rekommendera till alla som använder Garmin-träningsklockor.
Finns ingen större anledning att skaffa något av de ”billigare” Garmin pulsbanden då detta inte är så mycket dyrare (ca 1000-lappen) och kan det mesta.
Ja kanske är det om man simmar i bassäng då textilbandet kanske inte sitter tillräckligt bra vid vändningarna (frånskjutet) och då kan SWIM-bandet vara ett bättre alternativ.

Den tredje klockan som åker på ibland är raka motsatsen till de tidigare två.
Det är en Victorinox Officers Date Day automat med ett ETA-urverk.
Helmekanisk med 25 juveler och helt befriad från alla digitalteknik.

Egentligen borde det väl vara slut där men ärligt så har jag en fjärde klocka som är den riktigt rå-beatern.
En numera gammal stål-Casio med rostfritt armband som utan problem tål att vara med när man snickrar, mekar med bil eller motorcykel eller kanske bara gjuter en betongplatta…

Men jäpp där är jag nog nöjd.
Jag konstaterar att fyra klockor räcker för mig.
Jag konstaterar också jag faktiskt behöver fyra klockor.