Sitter här på mitt hemmakontor och skriver lite på bloggen i en fikapaus.
Pandemin har härjat ett tag men nu verkar det som samhälle och arbetsgivare börjar ge upp och ta tillbaka sina resurser till kontoren. Jag vet inte riktigt hur smart det är men det märker vi säkert med tiden.
Själv har jag mest suttit hemma sedan början av 2020 men det beror lite på att även om mitt kontor bara ligger cirka 20 minuters promenad bort så har jag egentligen inte så mycket kollegial kontakt där. De jag arbetar med sitter på över tjugo olika orter i landet och ingen just där jag är.
Men visst rent socialt finns det en och annan trevlig prick även på Nyköpingskontoret.
Sitter och grubblar lite så här på tisdagsförmiddagen över hur pass illa min hästallergi varit sedan förrgår då jag dristade mig till att rida islandshäst i några timmar. Tror inte ridningen är boven utan att jag ryktade hästen både före och efter ridning.
Får nog hålla mig från hästarna idag när dottern ska på ridskola.
En annan sak som kanske gör mig mer ”grubblig” är det unikt negativa återkoppling jag fick vid en avstämning igår. Lite tappade jag luften av att uppdragsledningen för mina områden tyckte jag presterade under förväntan på flertal områden.
Men efter att ha funderat så inser jag att det som vanligt bara är att bita tag i det (sura äpplet) och fokusera på vad jag kan förbättra så de inte upplever det så.
Naturligtvis är jag bekant med Dunning-Kruger-effekten och funderar på om den spelar in här.
Men men ”Nu kör vi” som jag tidvis försöker undvika säga 😉
Tommy Blomqvist 