Sista sucken för #WindowsPhone

windowsphoneFör några dagar sedan lyckades jag krossa både display och bakpanel på min älskade Samsung S8.

Just den telefonen är en i raden av telefoner som gav mig känslan ”detta är den bästa telefonen jag haft”. Jag byter nu för tiden var annat år och det är naturligt att utvecklingen gör att den känslan har viss substans.

Hållbarheten hos telefoner är dock för låg idag anser jag trots att jag nästan aldrig har sönder dem.
Faktum är att den nu trasiga S8:an är den första (!) mobilen som jag klantar sönder.

Alla andra de senaste 20 åren har antingen blivit för ointressanta, gamla eller slutat fungerat utan yttre åverkan.

Faktum är att efter att ha testat smartphones från HTC, Huawei, Sony, Nokia så framstår Samsung som klart mindre benägen att sluta fungera ”av sig själv”.

Men idag så fick SIM-kortet hoppa över till min Lumia 640 som jag fick för att utvärdera WindowsPhone som plattform. Snabbt kan jag konstatera att trots ganska blygsam teknisk specifikation så är den snabb och otroligt stabil.
Nu kör jag med det fabriksåterställda OS:et vilket är föråldrat men oavsett version av WindowsPhone så finns där en del konstiga designval (buggar?).

Jag tror personligen det var mer dessa som gjorde att plattformen aldrig lyfte och i brist på användare skapades inga appar och då blev det färre användare.

Nu behövs egentligen inget nytt OS utan iOS och Android räcker för att skapa nödvändig diversitet på marknaden.

Fast lite synd är det ändå för jag var en gång inbiten användare av Microsoft telefoner och PDA:er. Körde mycket Pocket PC 2000 och framåt och gled över till Windows mobile på främst olika HTC-telefoner…

Vi bör i sammanhanget tänka på att både iOS och Android såg världens ljus omkring 2007 – ganska många år innan alla mina Touch-modeller…

Annonser

Whiteboard…

24550453_10155952917224190_174210049_n

Det här med en whiteboard är ganska fantastiskt faktiskt…

För mig hjälper den till att snabbt visualisera det tidvis ganska snabbt försvinnande tankarna. Som ovan här när jag försökte förklara för en person hur jag ser en korrelation mellan acceptans och öppenhet.

En person, gruppering, organisation, företag eller ”gud vet vad” tycks ofta visa en högre grad av acceptans om den är präglad av en öppenhet.

Sannolikt är det dock inte en verklig korrelation utan en artefakt av en eller flera underliggande faktorer.

Religionsfrihet…

The_Creation_of_AdamJag är övertygad om att jag INTE vet hur allt fungerar i universum.
Naturligtvis är det nyttigt att funderar på hur det eventuellt kan fungera och söka efter svaren när så är möjligt.

Svaren kan sökas via fakta som kan styrkas via empiriska försök eller så kan man utnyttja medvetandets fantastiska egenskaper att hantera icke reella och tidvis abstrakta konstruktioner.

Jag är inte religiös och har svårt att se någon religion som ens kommer i närheten av en plausibel förklaring till allting. Det är inget som vi behöver skämmas för utan vi har väldigt långt kvar får vi hoppas.

Men det betyder inte att jag anser att andra inte får ha en trosuppfattning.
Det betyder inte heller att jag inte anser att de får ha det tillsammans med andra i olika organiserade former.

Men jag behöver inte tycka det är direkt optimalt och det är bara så länge inte det inverkar hämmande på någon annan.  Faktum är att samma mekanismer som skapar det som vi ofta kallar för religionsfrihet ger rättigheten att på olika sätt uttala sig negativt mot olika religioner.

För ”religionsfrihet” har absolut inget med att religioner har någon form av frihet.
Det handlar istället om friheten för en individ att tycka och tro vad man vill.
Religionsfrihet i grundlagen och europakonvetionen är ganska tydliga.

Svenska grundlagen lyfter mycket fram att det handlar om individens rätt att tro på vad den vill och utöva religion precis som att läsa böcker om kommunism.
Den lyfter inte fram religion till någon ”magisk” särställning vilket många tycks tro (eller få oss att tro).

regeringsformenI Regeringsformen hittar man formuleringarna om religion 2 kap 1 § punkt 6.

Egentligen är den i stort sett onödig då den i praktiken täcks in av tidigare punkter.

Dock så förtydligar den att religionen kan utövas tillsammans med andra.

I 2 § så hittar man orden ”religiöst” och ”trossamfund” tillsammans med flertal andra.