20 år av konstant närvaro i rymden

I november sattes en ny milstolpe för mänskligheten men det var nog inte många som tänkte så mycket på det.
Då hade internationella rymdstationen varit konstant bemannad i 20 år.
Först var bemanning med minst två personer om gången men under de senaste tio åren har det i snitt varit minst sex personer i omloppsbanan.

Jag har följ utvecklingen av ISS och övrigt rymdverksamhet noga i mer än 30 år.

Men jag tror det kanske kommer hända mer under kommande tio åren än under dessa tre decennier.

ISS ser ut att kunna utvecklas vidare och det är inte helt otroligt att människor återvänder till månen och denna gång kanske med lite långsiktigt även om vi naturligtvis inte talar om någon kolonisering än på ett tag.

Samma sak gäller för mars även om utmaningarna där är avsevärt större.
Det börjar helt enkelt bli lite svårt att ibland se skillnad på SciFi och verklighet.

En annorlunda jul

Då blev det julafton även detta år.

2020 som till stora delar kantats av den värsta pandemin sedan spanska sjukan.

Det innebar kanske lite mindre julstress och julshoppingen var till största delen via nätet. Blir intressant att se hur mycket av detta som kommer stanna kvar även när pandemin klingat av…

Vi var bara fyra i hemmet som firade fysisk julen ihop men vi fick även till en kort julsammanskomst via skype 🙂

Julen innebar även att vi lånade ut en tomte (vi själva hoppade över det momentet) till grannarna.

Produkttest ASIAIR PRO och EAF

ZWO ASIAIR Pro

Eftersom 2020 blev ett pandemi-år så gavs det lite oväntat stort utrymme för lite annat fokus än normalt.

Bland annat uppgraderade jag min amatörastronomiska utrustning med:
– Ny Skywatcher HEQ5 Pro montering
– ZWO ASIAIR Pro ”astro-dator”
– ZWO Electronic Automatic Focuser

Sedan ganska länge hade jag förlitat mig på en lite äldre laptop full med olika nedtankade programvaror. Men när jag läste lite om ASIAIR Pro (AAP) så blev jag sugen att testa då den verkade skapa en möjlighet till att förenkla en hel del saker.

I botten är den en Raspberry Pi 4 tillsammans med en enkelt ZWO-utvecklat ”power-HAT” monterad i en snygg aluminiumlåda.

Burken känns väldigt välbyggd och är lätt att montera t.ex. på ett sökarfäste.

Hårdvaran inne burken är dock inte direkt imponerande även om vi här talar om den snabbaste Raspberryn. Power-HAT:en ger fyra 12V-uttag som kan användas för att driva utrustning.
Man kan styra on/off på dessa men inget annat (t.ex. värmeband).

Vissa har upplevt störningar om man försöker ta ut för mycket ström totalt sett. Detta har dock inte jag upplevt trots att jag driver HEQ5:an just nu den vägen – kan delvis bero på att jag har separat drivning för min huvudkamera.

Power-HAT:en har även en ”DSLR-koppling” som används för att styra slutaren på kameror som har begränsad slutartid via USB-anslutning (främst Nikon DSLR).

Det finns 2 stycken USB3-portar och lika många USB2-portar. Det kommer nog en del snabbt göra slut på men det löser man lätt via en fristående USB-hubb.
NOTERA: Denna AAP är kompatibel med många DSLR:er men bara med dedikerade astrokameror från ZWO. Flertalet av dessa ZWO-kameror har inbyggd USB-hubb.

Förutom detta så finns en SD-kortläsare som har ett 32GB kort monterat där operativsystem och applikationer lagras (se till att ta backup på denna, inte minst licensnyckel).

Det följer med ett 64GB USB-minne där bilder och sådant lagras.

Till sist så finns även ett ethernet-uttag (vanlig RJ45) som kan användas istället för det inbyggda WiFi-gränssnittet.
NOTERA: Raspberry Pi 4 har inbyggt WiFi med hög hastighet men direkt skrattretande dålig räckvidd. WiFi kan bara användas om man hela tiden står bredvid teleskopet.
Jag rekommenderar att man ansluter AAP via ethernet-uttaget till en egen lösning.
Min lösning är en direktansluten äldre DLINK DIR-655 som får skapa ett eget ”Astro-WiFi”.

Programvaran

ZWO har gjort en lite anpassad NINA vilket inte är fel (jag gillar NINA även på dator).
Den kommer du åt via en ”app” som finns för både IOS och Android och därmed kan köras på mobiler och plattor med dessa operativsystem.

Vill du köra den på dator så går det bra via en emulator. Jag har bara testat på Windows med BlueStacks och det funkar bra.

Väl när det är uppe och snurrar och man gjort en grov pol-inställning så kan man finjustera denna PA via applikationen. Är väldigt smidig och känns mest som ett litet spel.. Här nedan fick jag en glad gubbe efter 3 min och 50 sekunder.


Nästa steg är ofta att göra en ”Plate Solve” som oftast går minst lika smidigt.

I mitt fall har jag kopplat in AAP direkt till min HEQ5 via en EQDIR-kabel.
Jag använder alltså aldrig någon handkontroll (den ligger nedpackad någonstans).
Efter ”platesolven” och med synkad montering så har jag oftast nått avsevärt högre precision än via 1, 2 eller 3-stjärnig justering.

Nu skippar jag detaljerna och vill påstå att här har du två vägar att gå.

Antingen kör man LIVE vilket är en realtidsstackning som ger en EAA-upplevelse som är trevlig (speciellt om man har barn och andra som man vill visa någon DSO).

Eller så lägger man upp ett schema för en komplett fotosession, klickar på kör och går och lägger sig.

Båda dessa metoder gör dock arbetet automatiskt och behöver inte övervakas om man inte vill. Det går perfekt att sitta i soffan och titta på Netflix medans teleskopet samlar in fotoner.

Min slutsats är att allt AAP:n gör kan nog en dator göra bättre men ändå så tillför AAP:n en enkelhet som jag verkligen gillar. Jag tror att jag definitivt gör fler observationer när jag har den och slipper rigga upp laptoppen.

Denna produkt kan jag definitivt rekommendera.

ZWO Electronic Automatic Focuser

En sak som jag länge saknat var automatik för fokusering. Dels är jag dålig som attan (lat?) och får ofta mindre bra fokus när jag observerar men jag inser också att den behöver underhållas under längre pass.

Därför frågade jag min leverantör om de inte kunde se till att jag även fick utvärdera en ZWO EAF 🙂

Jag kan inte säga att jag hunnit utvärdera denna så jättemycket men det jag hittills märkt är att den verkar fungera precis som jag önskat. I min konfiguration har jag ingen extern temperatursensor men hittills har det inte varit något större problem.

Jag sätter upp att EAF:en ska refokusera varje timme eller vid 1 grads förändring.

Det här automatiserar processen ytterligare och är kanske en direkt förutsättning för att på allvar köra detta utan manuellt ingrepp.

Det här betyder att jag rekommenderar även denna lilla röda burk.

Monteringen Skywatcher HEQ5 Pro är helt min egna medans båda röda ZWO-burkarna är på ”öppet köp” från leverantören.

Jag räknar dock med att behålla dessa och redan nu känns det ju naturligt att börja snegla på en kyld DSO-kamera från ZWO istället för min trogna Canon 1100D.

Fast det kanske bara är en önskedröm som aldrig kommer slå in…

Snabb utveckling i rymden

Rymdkapplöpningen mot månen hade sådan fart att den gled in i 80-talet men flera faktorer medförde att den där började tappa farten.

Man kan säga att denna kapplöpning pågick från 1957 ända fram till 1975 då man inte längre hade någon större politisk drivkraft kvar.

Nu mer än 60 är efter första stegen ut i rymden ser vi dock en ny utveckling där kommersiella aktörer (äntligen) letat sig ut i rymden. Som så ofta räcker det med att några få visar vägen (att det går) så kanske många andra följer efter.

SpaceX cargo Dragon närmar sig ISS samtidigt som SpaceX crew Dragon är dockad.