Pansaris…

2013-09-30 07.24.49 Som vanligt så var klockan mellan 07:17 och 07:23 när yngsta dottern Matilda och jag satte oss i storbilen.
Två snabba tryck på fönsterhissarna och vips var sidorutorna helt rena från dis, dimma och is.

Tappert slog tag på torkarna men min förhoppning om en snabb avfärd slogs i spillror medans gummibladen dansade över den kalla gropiga ytan.
Jag letade fram skrapan (första gånger för denna höst) och klev ur bilen.
Satte kanten på plastbiten mot isen och stötte till…
…PANSARIS!!!

Uppdaterat lite senare:
Barnen och även min fru har gått omkring och varit småkrassliga i någon vecka.
Bara två barn har varit hemma men alla har nog fått det mer eller mindre.
Min hals har värkt ett tag nu och i samband med lunch idag kändes det som luften gick ur mig.

Jag har nu omgrupperat till hemmet och med en Alvedon i kroppen hoppar jag ned i dagens andra bad.
Med mig har jag datorn och jag jobbar på med lite ”småsaker” (oftast ganska stora) i avvaktan på att energin ska räcka till för dagens stora jobb som är att sammanställa en ganska stor leverans som jag jobbat på ända sedan innan sommaren.

Men just nu gäller alltså lugnt tempo ett tag till.

Annonser

Varför öresavrunda när pengarna snart är slut?!

Jag personligen använder väldigt sällan kontanter när jag handlar i matbutiken.
Helt ärligt vem orkar gå och bära på så mycket pengar som krävs när man ska inhandla några dagars mat åt en sexpersoners familj?!
Nej jag använder så klart ett av mina plastkort när jag ska betala.
Dessutom så använder i alla fall jag nästan alltid de praktiska självscanningterminalerna.
Och då kan man helt enkelt inte använda kontater utan måste stoppa in betalkortet när man handlat klart.

Så nu till min fundering:
– Varför envisas kassasystem och ännu värre självscanningsystem att öresavrunda?!
För alla betalningar som sker med kort blir på det exakta beloppet eller hur?!
Är det inte dags att använda det faktiska beloppet och avrunda om kunden mot förmodan plockar fram en står påse med mynt?!

2013-09-11 skanning2

Sårbart samhälle

De flesta känner till, eller i alla fall misstänker, att samhället blivit allt mer sårbart.
Tekniken gör att vi kan optimera massor av processer och annat i våra liv och det gör oss allt mer beroende.

Nu är sådant som papperspengar på väg att försvinna vilket naturligtvis skapar en intressant situation i händelse av omfattande problem.
Problemen kan vara fel i IT-system, sabotage i IT-system eller så pass enkelt som någon annan viktig del som försvinner.
Papperspengar fungerar i skenet av ett stearinljus även en vecka efter att snöstormen rev ned kraftledningarna…

Jag ÄLSKAR teknik men inser att det inte bara är positivt, speciellt när man inte tar höjd för problem. Visst har vi myndigheten MSB och en hel del andra beredskapsfunktioner i samhället.
Men de räcker inte alls till om det skulle bli riktigt illa.

Se bara på igår när jag skulle försöka ta mig de 10 milen till Stockholm för ett seminarium som e-delegationen höll.

Först möttes jag av websidor som betedde sig konstigt som attan.
Insåg att SJ hade problem men knappast kunde lägga ut info på sina sidor då det helt uppenbart lagt av.
Så jag gick till det så populära Facebook och skrev ”SJ” i sökfönstret och fick upp ”självmord” (tänkvärt?).

130919_sj2

Det var först många, många, många timmar senare SJ kunde få upp följande text:

130919_sj4

Det konstiga var (får säkert höra mer om detta senare) att även systemet för handläggarna på SJ hade problem.
Denna DDOS-attack lyckades alltså slå ut det interna bokningssystemet.
Jag vet inte hur det är byggt men konstaterar två saker:
1) Systemen borde gå att konstruera så de själva känner av problem som DDOS och då separera det från det interna bokningssystemet
2) Om man inte byggt enligt ovan kanske man skulle (manuellt) ha separerat det interna systemet så man kunde boka biljett via telefon

Visst är tågen avreglerade men samtidigt anser jag fortfarande att det är ett samhällsviktigt system.
Jag menar inte kan samhället strunta i system och infrastruktur bara för att de blivit privatiserade?!

I så fall kanske man ska fundera en gång till över vilka delar som kan och ska privatiseras…

Långt, långt bort!

Igår var det lördag och några i familjen (alla utom 13-åringarna) tog en promenad upp till centrum av Nyköping.
Under promenaden så kom vi som vanligt in på massor av olika ämnen så som vilka rymdsonder som just nu är längst bort från solen.

800px-1e13m_comparison_Hale_Bopp_and_smaller_-_HQ_no_transparency

Vi alla visste att det var Voyager 1 men inte end jag som är intresserad kände att jag inte hade pejl på alla avstånd och datum.
På bilden visar den röda pilen Voyager 1:s förhållande till några andra objekt.
Den gröna visar samma sak för den något äldre Pioneer 10.
(Se detaljerad förklaring här: LÄNK )

Just nu är sonden ungefär 18,7 miljarder kilometer, eller 125 astronomiska enheter, från solen. Visst är det imponerande men om jag fick en halv miljon år på mig skulle jag kunna gå samma sträcka.

Egentligen tycker jag det är ännu mer imponerande att Voyager 1 varit på resande fot i 36 år och 10 dagar.
Och antagligen fungerar den i drygt tio år till!!!

Kära dagbok, idag är fredag den 13:e och dag 16822…

Det är fredag och arbetsvecka 37 anno 2013 börjar ta slut.
Denna helg planerar jag att helt avstå från ”normalt” jobb utan tänkte göra nyttiga saker som att byta toa-stol på ena toan hemmma.

Men jag hade precis ett samtal med en kollega till mig som konstaterade att i alla fall han ibland hade blandade känslor på fredagarna.

Visst är det skönt att man kan se fram emot en ledig helg men samtidigt så finns det oftast saker kvar som man tänkt man skulle hinna med.
Jag försökte dämpa fredagsångesten genom att säga sådant som ”jobbet finns kvar på måndag” och ”du har hela helgen på dig”.
Han var bara måttligt road.

Personligen lider jag inte av sådant som fredagsångest.
Kanske beror det på att jag har ett utmanande och varierande arbete vilket så klart minskar känslan av ekorrhjul…
…eller kattrutschbanor (?)

Nej jag kan släppa det mesta nästan oförskämt lätt. Ibland i den grad att det nästan verkar patologiskt!!!

Defintivt mer än 9,82 meter per kvadratsekund!

Skrev ett facebook-inlägg i morse om att det var det något konstigt med bland annat gravitationen.
Det var ett riktigt konstigt fenomen och i brist på ett äpple inom greppbart avstånd så använde jag min hand för ett experiment.
Jag höll den framför ansikten när jag låg i sängen och lät så plötsligt armen slappna av.

Med tanke på hur snart allt blev svart så beräknade jag den lokala gravitationen till lite drygt 22 meter per kvardratsekund.
Ett nytt rekord tror jag.

Farliga GIF-animeringar

Jag vill avsluta denna vecka med att be om ursäkt för de irriterande GIF-animeringar som tidvis förekommer på min mest officiella blogg.

Vissa vill påstå att GIF-animeringar hör till det förflutna och webbens barndom.
Jag håller visserligen med på något barnsligt sätt dras ändå till dem.
Kanske är det just retro-stuket som attraherar mig.

510932
Eller så är det ren trots från min sida och att jag helt enkelt ibland vill ”leva lite farligt”!