Lägesrapport…

Insåg att jag inte skrivit något i denna blogg på ett tag. Inget extremt (så som de långs pauserna för några år sedan) men lite lagom långt för att det ska klia lite i tangentbordsfingrarna…

Nu har jag arbetat mer än sex månader på nya jobbet och jag konstaterar att det är ett spännande och utmanande jobb.

Jag konstaterar också att jag behöver strukturera om mitt arbetssätt lite för att optimera upplägget – sådant är alltid nyttigt och kul.

LFV som jag jobbar vid nu är samtidigt i en fas av förändringar har jag insett.
Det är stort fokus på robusthet samt informations- och IT-säkerhet i skuggan av all de hot som förekommer.

Men även om jobbet är en stor del av livet så är privatlivet naturligtvis det primära.
Här har det kanske rullat på lite för ”bara i farten” och i alla fall jag upplever det som jag ibland missar att ta tillvara på vissa dagar utan låter dem smita undan för lätt.

Jag försöker dock styra upp detta och känner att jag har kontroll och hoppas på en rent ut sagt fantastisk vår 🙂

Motorcykelsäsongen närmar sig

Igår tog jag en tur på nya motorcykeln men tog det försiktigt då det bara var en grad över nollan. Måste erkänna att det inte alls minskade suget till torr och vårvarm asfalt. Min nya Street Triple RS är helt enkelt underbar och jag har svårt att vänta.
Nu är det som tur är inte så långt bort.

I garaget står även den gamla Kawasaki ER6:an och väntar på vårluft.
Den kanske blir kvar ett bra tag till och jag hoppas få ut min äldsta på lite övningskörning så fort vädret tillåter.
Har införskaffat intercom som säkert kommer fungerar bra i detta sammanhang.

Lita på att jag kommer återkomma i detta ämne i denna blogg.

Och det här med galaxerna

Det har varit en dålig säsong för astrofoto men jag har förhoppning om att kunna utnyttja vårmånaderna för att fotografera lite eller många galaxer.

Just nu är jag faktiskt väldigt nöjd med min utrustning och det känns nästan lite konstigt att konstatera att jag inte har något på den (realistiska) önskelistan.
Den dåliga säsongen har väl säkert dämpat det hela lite och tanken på en ny monokrom astrokamera med nytt filterset ligger långt borta.
Även sådant som stabilare montering och ny refraktor har trillat ut från priolistan.

Nu är fokus på att lära sig mer om det man har och inte minst efterbearbetning, efterbearbetning och efterbearbetning.

Jo bilden på detta inlägg är på gränsen till astronomisk eftersom det handlar om norrsken som för några veckor sedan tog sig ända ned till Holland och här i Nyköping var det ovanligt fint ljusspel för denna breddgrad. Hade bara med mig min numera lite gamla Samsung S10:a så det blev inga bra bilder så ni får lite på hur fint det var!

Nu skjuts det i närområdet

Nu skjuts det nästan varje dag och natt i sverige.
Våldet har trappats upp extremt mycket inom många områden och utvecklingen är skrämmande.
Vad som kanske är mer skrämmande är samhällets totala brist på att kunna göra något åt detta problem. Helt ärligt finns det nog inga snabba lösningar på detta för det är ett djupare problem där många saker måste klaffa innan det blir bra.

Nej det är inte socioekonomiska aspekter, eller utbildning, eller bakgrund, eller rika eller fattiga eller muslimer eller kristna utan det är samhället som blivit lite dysfunktionellt.

Vi alla har dock den demokratiska skyldigheten att försöka förstå hur detta hänger ihop och hur vi som individer kan bidra och vad vi ska be våra politiker att göra (”all makt utgår från folket” o.s.v.).

Naturligtvis löser vi detta – frågan är bara hur lång tid det kommer ta och hur många som skadas och dödas innan.

Det skjuts också en hel del utanför våra gränser

Här syftar jag på det fullskaliga kriget mellan Ryssland och Ukraina.

Det är tydligt nu att den tendens vi sett sedan 80-talet faktisk är fullt utvecklad.
Avancerad vapenteknik leder inte till snabba konflikter även om man använder klassisk fullskalig krigföring.

Tvärt om får samtliga kombatanter mer förmåga till motståndskraft under längre tid och avgörande slag är svara att få till stånd. Det blir oftast närmast ett utnötningskrig som dock inte alls påminner om första världskrigets skyttegravskrig.

Nej kriget är rörligt och delvis rörig men det stora hela ganska långsamt och trögt.

NATO

Jag är nog inte för eller emot NATO och kan acceptera båda lösningarna.
Nu har vi dock bestämt att gå med och då tycker jag det är sunt att gå vidare.
Om vi inte går med så behöver vi stärka vårt militära och civila förmåga rejält.
Vi måste då återgå till tidigare 4-5% av BNP i försvarsutgifter.

Problemet med NATO, Sverige och Turkiet visar på hur pass lite denna försvarsallians påverkar politiskt, inte minst inom ett lands gränser.
Vissa påpekar att hur kan sverige gå med i en allians där en närmast diktatorisk ledning (Turket) får leda taktpinnen?

Ja kanske just därför säger jag.
Det här visar att även en diktatur, en monarki, en republik och allt annat kan verka inom samma allians.
Alliansen är för försvar mot externa agrepp, INTE mot interna angelägenheter eller politik mellan länder inom alliansen.

Det blev en Triumph…

Nu har det gått nästan tre månader sedan mitt förra inlägg där jag skrev lite om nytt jobb, hästar och faktiskt även motorcyklar. Ni som känner mig inser att jag därmed undvik mitt intresse för astronomi och astrofoto men det beror ju på att sådant försöker jag mest lägga upp på min andra blogg (tbastropix.wordpress.com)

När det gäller motorcykel så har jag nu kompletterat med en ny Triumph Street Triple RS som jag hittade på MC-konsult i Lidköping. Det är en 2022 och kanske borde jag väntat på en 2023:a men samtidigt vet man inte när man kan få tag på en sådan och färgen på denna kändes helt rätt (blank Carbon black).

Madde var kanske lite tveksam om hur bekvämt det är att åka bak på denna och vi får väl se hur det känns i sommar. Vi kommer behålla ER6:an ett tag till så den kan säkert hoppa in ibland om det blir allt för obekvämt på denna.

Sen får man väl se om man byter mot något annat i framtiden och då kanske det blir mer åt sport-touring-hållet.

Faktum är att jag har testat den lite även om det naturligtvis inte går att gasa på något nu med allt grus och kalla vägar. Men en tur för att tanka upp med lite fräsch bensin kunde jag inte låta bli…

Lite bakgrund och bortförklaring

Naturligtvis skyller jag på min syster (och hennes man) som båda köpte nya hojar i våras i form av en svart Triumph Trident 660 och gröm Kawa Z650RS (kolla bilden på inlägget från 25/8). Det var dock mer det faktum att de strax bytte till en Triump Street Triple RS och Speed Triple RS som gjorde sugen lite för påtagligt 🙂

Jag fick provköra båda två en hel del och insåg att Street Triple:n nog skulle passa mig bra.

Plötsligt en kväll hittade en ”Carbon black” version som var lite ovanliga i sverige men som jag fastnat för i reklambilderna.

Priset var nedsatt till cirka 115 tusen så naturligtvis klickade jag i bokning redan samma kväll.

Det var dock först nu I helgen som jag och Madde var och formaliserade sista delarna i affären. Bara att vänta och se fram emot leverans med lastbil inom ett par veckor.

Och så det här med jobbet då…

Nu har jag snart jobbat tre månader vid Luftfartsverket och pendlar nästan dagligen de 6,7 milen till Norrköping. Både pendling och arbete har gått riktigt bra och jag ser fram emot att få lära mig mer, få nya erfarenheter och inte minst kunna hjälpa till länge till – inser att jag inte kommer kunna ducka detta med NOR-medaljen i alla fall.

Ketchupeffekt

Det är fredag morgon och jag konstaterar en massa saker.

Bland annat det faktum att jag faktiskt fått riktigt, riktigt mycket gjort på jobbet.

Jag har producerat, levererat, delegerat, makulerat i ett rasande tempo så projekt, uppdrag, ärenden och en massa annat har bara flugit förbi.
Kanske var det lite min energibudget som visade sig ha en hel del kvar inför årsskiftet.
I och med den relativt omfattande julledigheten så räknar jag med en nytt ramanslag för energi när man börjar i januari igen.

För några månader sedan skapade jag en (komisk) liten wikipedia-artikel rörande jobbet.
Konstaterar på det mer seriösa planet att jag kanske just nu märker av en sådan här ”ketchupeffekt” men av det mer positiva slaget.

141015_ketchup

Äntligen semester…eller?

ego3
Idag är det måndag den 16:e juni anno 2014.
Det är också min första sommarsemesterdag.

I år har jag planerat att ha två veckor semester, jobba två och sedan har fyra veckor ledigt och börja jobba i mitten av augusti igen.
Som statsanställd och över 40 år så har jag ju totalt sju veckor.

Tyvärr så inser jag att min planering inte varit den bästa.
Just nu sitter jag t.ex. i ett möte och känner att minst två andra aktiviteter helt enkelt bara måste fixas till innan jag kan slappna av.
Rent konkret så är i alla fall min första semesterdag mest en ”pappersdrake”.

Men sådant är livet…

Funderingar på arbete

Jag måste erkänna att det känns skrämmande att konstatera att jag i november kan/måste säga att jag arbetat vid länsstyrelserna i 20 år.
Dock har jag många gånger bytt uppgifter radikalt och även bytt mellan länsstyrelserna.
Det är väl först de senaste fem åren jag börjar se en tendens till att fasta i arbetssätt och organisation.

Jag hoppas det inte beror på att jag låst mig utan att det är de yttre faktorerna som medför detta.

Hur som helst så konstaterar jag att stora delar av min arbetstid förenklat kan beskrivas i en simpel skiss.

EOW

Den kanske ser lustig ut men beskriver att jag under arbetstid verkar ha 3+1 primära initiatorer.

Den första (i skissen) är ärendehanteringssystemet (MS System Center Service Manager).
Min förhoppning är att minst en gång varje arbetsdag gå igenom öppna ärenden för att se vad som eventuellt ligger på mitt bord.
Som förvaltningsledare ska det inte bli så många incidenter från användare utan kanske mer förfrågningar från beställare och liknande.

Den andra kanalen är så klart mailen som man kanske i snitt en gång i timmen.
En del kan man snabbt hantera medan andra genererar aktiviteter eller måste bevakas.

Den tredje, och kanske trevligast, vägen in är via dialog.
Det kan vara via ett lync-samtal eller på ett möte som man identifierar en fråga eller aktivitet.

Den fjärde vägen är naturligtvis jag själv.
Via tankar, erfarenheter och information bör det ganska vara som så att jag själv initierar aktiviteter.

Men hur håller man ordning på allt detta nu då…?!

Det som ligger i ärendehanteringssystemet brukar kunna ligga där.
Vissa ärenden kräver dock underaktiviteter som inte lämpar sig att hantera internt i systemet.
Då hamnar det i mitt egna ”system”.

Mail hanteras och lite på samma sätt.
Antingen hanteras de direkt eller läggs på bevakning.
Ofta hamnar dock aktiviteter i mitt egna ”system”.

Samma sak med dialog och eget initierade aktiviteter.

Vad är nu ”systemet”…?!
Mitt system är tvådelat.
Dels är det aktivitetslistan i Outlook som jag använder när det passar.
Funderar väldigt bra kopplat till bevakade mailbaserade aktiviteter eftersom de hanteras på samma sätt.

Den andra delen av systemet är ett linjerat kollegieblock i A4-storlek.
Här skriver jag sekventiellt ned allt jag kommer på och stryker raden när den är klar.

Detta är HI TECH 🙂

eow3

Ännu en projektledningskurs avklarad…

projectmanagement

Nu i veckan deltog jag i en liten kurs i projektledning som vi hade internt på länsstyrelsen.
En av våra mer erfarna projektledare höll då en egenkomponerad utbildning med stöd av Bo Tonnquists böcker (ISBN 9789152312650 och ISBN 9789152317419) på gamla residenset på Marieholm.
Alltid en lika trevligt ställe att mötas på.

Nu har jag gått projektledarutbildningar tidigare men jag ville ändå delta eftersom det kunde ge mig en gemensam plattform med några av mina kollegor varav vissa inte gått någon utbildning alls.
Flera andra på utbildningen var där på precis samma grunder.

9789152312650 Jag ger kursledaren gott betyg och blev glatt överraskad av litteraturen.

Den är kantat med korrekturfel och kanske ett och annat sakfel men ger ändå ett mycket gott intryck.

Den är nämligen fantastiskt lätt att ta till sig och ger en mycket bra överblick utan att bli direkt tungrodd.

Kära dagbok, idag är fredag den 13:e och dag 16822…

Det är fredag och arbetsvecka 37 anno 2013 börjar ta slut.
Denna helg planerar jag att helt avstå från ”normalt” jobb utan tänkte göra nyttiga saker som att byta toa-stol på ena toan hemmma.

Men jag hade precis ett samtal med en kollega till mig som konstaterade att i alla fall han ibland hade blandade känslor på fredagarna.

Visst är det skönt att man kan se fram emot en ledig helg men samtidigt så finns det oftast saker kvar som man tänkt man skulle hinna med.
Jag försökte dämpa fredagsångesten genom att säga sådant som ”jobbet finns kvar på måndag” och ”du har hela helgen på dig”.
Han var bara måttligt road.

Personligen lider jag inte av sådant som fredagsångest.
Kanske beror det på att jag har ett utmanande och varierande arbete vilket så klart minskar känslan av ekorrhjul…
…eller kattrutschbanor (?)

Nej jag kan släppa det mesta nästan oförskämt lätt. Ibland i den grad att det nästan verkar patologiskt!!!

Agresso-rapporter och motion

Sitter och svettas lite över länsstyrelsernas Agresso-miljö som tycks ha lite konstigheter för sig sedan vi uppgraderade till SQL 2012 för ett par veckor sedan.
Majoriteten av användarna är på semester och använder sig normalt av webbgränssnittet som tycks fungera bra.
Även det mesta via klienten fungerar men allting verkar lite segare än vanligt.
Men rapporterna går jättelångsamt till och från.

Jag är förvaltningsledare för systemet och har inte någon massiv djup kompetens i systemet eller infrastrukturkomponenterna så det blir att slita sitt hår tillsammans med experterna.
Just nu gör vi en del justeringar men om det inte blir bättre får vi ta till storsläggan och skapa en ny databas-server som kan hantera mera minne.

Men men det löser sig säkert till sist.

Mer positivt kan jag konstatera att mitt vänstra knä faktiskt värker men mycket mindre än tidigare.
Madde och jag har försökt springa 4-5 km varannan dag i lite ”lunkande” tempo vilket passar perfekt för mitt knä.
För skoj skoll kollade jag lite på ”statistiken” igår.
Som förväntat märks en stadig tempo-ökning under den senaste månaden…
…vem vet kanske blir det riktigt bra till sist?!

För övrigt stod det plötsligt still igår när jag skulle konvertera tempo (min/km) till hastighet (km/h).
Satt och funderade i säkert nästan en minut innan jag kom på hur man räknar – så hjärnan går kanske inte direkt snabbare…

Jag vet inte vart riktigt hur jag hamnade här…

Jag anser mig vara en ganska filosofiskt lagd människa.
Vissa säger att detta betyder att det är mycket snack och lite verkstad.
Och jäpp visst är det så ibland.

Igår lyssnade jag ett antal timmar på Christer Olsson som skrivit boken ”Vart är du på väg och vill du dit?” Jag har inte läst boken men jag tror att lite av budskapet kom fram i hans föreläsning.
Min personliga reflektion var dock att jag ibland så klart undrar hur jag hamnade ”här” och ännu oftare var ”här” egentligen är. Jag är dock oftast mer säker på var jag är på väg och i vilken grad jag vill dit!

Christer försöker knyta ihop sådant som de flesta av oss redan känner till.
Exempelvis att vi inte är stressade av det vi gör utan av det vi anser vi borde ha gjort eller ska göra.

Jag får känslan av att Christer har en jättebra förmåga att ta dessa sanningar, slå in det i ett färgglatt presentpapper och lämna över det så åhörarna känner sig upprymda och informerade på ett nytt sätt.
Han gör det mycket bra och med ett sätt som ibland väldigt lätt att förväxla med några de entusiastiska frikyrkopastorer som jag stiftat bekantskap med.
Det är han i och för sig inte alls ensam om…

130419_christer_olsson_1