Mitt första pass

pass-B

Hittade här om dagen mitt första pass som var från slutet av 70-talet.
Ser ganska ung ut men det beror väl på att jag är 11 år.
Vad som dock slog mig är att detta var bland de sista passen som gick via länsstyrelsen där jag själv började ungefär femton år senare.
Plötsligt insåg jag också att den som skrivit under mitt pass var samma ”Kristina Eriksson” som jag faktiskt ofta fikar med på jobbet.

Kul sammanträffande.

Annonser

Nu lämnar jag Explorer för ett tag… fast Adobe biter sig fast

Jag brukar tycka att kritiken mot olika program och versioner oftast är överdrivna. Kanske är det som så att jag tycker alla program har ungefär lika mycket fel och problem.

Jag måste erkänna att detta inte gäller senare versioner av Internet Explorer och därför kör nu nu mest Chrome.

140128_IE11Den IE-version och uppdatering jag har just nu är en i raden av besvikelser.

Jag inser att det delvis beror på att jag kör denna på flera maskiner med ganska ”gammal” hårdvara (vilket oftast är samma sak som äldre än 36 månader).

Ett problem är så klart att många sidor som jag besöker är dynamiskt växande med animeringar och en massa annat ”krafs”.
Efter att ha haft en sådan sida (t.ex. aftonbladet) uppe i 30 minuter så har IE snabbt ätit upp minst en halv gigabyte.
Att man samtidigt har ett par andra instanser av IE uppe innebär att det finns kanske kvar 10-15% minne för övriga program.
Inte bra.

När jag ändå håller på att gnälla så måste jag säga att det finns två andra produkter som irriterar mig en hel del.
Både ”Java” och ”Adobe” (flera produkter) lider av att de uppdateras otroligt ofta.
Många säger att det är jättebra med dessa uppdateringar då de ofta hjälper att täppa till säkerhetsluckor men då uppstår snabbt två frågor:

1) Uppdateringsfrekvensen indikerar alltså att jag konstant har en massa luckor och jag kan utgå från att nya uppstår hela tiden?!

2) Varför kan man inte leverera produkter och uppdateringar utan så många luckor som måste fixas?!

Sedan tycker jag att java i stort börjar likna ett skämt.
I grunden en bra tanken som förvaltas på tok för dåligt senaste tiden…

Hur lever liket?

Här om dagen så gjorde jag en smått freudiansk felsägning.
Istället för ett glatt ”hur leker livet?” så blev det en klassisk ”hur lever liket?”.
Ja vad ska man svara på en sådan fråga?

zombie-004

Igår så slogs jag igen av hur illa vissa busschaufförer här i den lilla staden kör.
Vi snackar inte storstad med massor av trafik eller dödligt viktiga tider.
Ändå så kör vissa så aggressivt att man tror det handlar om en Nascar-tävling.
Skickade ett arg mail från min telefon till bolaget och kompletterade med ytterligare ett i morse.
Inte för jag egentligen tror på någon direkt förbättring…

buss_e

Ja jag är verkligen en grinig gubbe ibland.

Nu sparkar jag dock av mig skorna och jobbar på fram tills jag får besök om en timma.
Doften när fötterna tas fram får mig på nytt att tänka på inledningsfrasen rörande lik.
Pedalsyran är markant och indikerar på att det inte var så smart att gå i snön med samma skor som man sedan har på sig på jobbet.
Får kanske bli kängor imorgon och lågskor vid sidan om…

Jag saknar min fru på lync…

Min kära fru har i några år pendlat till en annan stad i sitt jobb som koordinator på en central servicedesk.
Det betyder att det inte så ofta blivit gemensam lunch men trots alla milen mellan oss har vi haft väldig tät kontakt även under arbetstid.
Det beror till stor del på att våra lync-miljöer varit öppnade så vi hela tiden kunde skriva, tala och videochatta med varandra.
Även när någon var hemma för VAB eller liknande så har man funnits kanske bara en knapptryckning bort.

Min fru bytte till att jobba som IT-samordnare här i stan vid årsskiftet.
Och snabbt kunde vi konstatera att hennes nya arbetsgivare inte valt lync eller faktiskt inte hade någon IM-tjänst alls!

Fortfarande har jag min frus gamla kontakt kvar på min lync men sorligtnog så är det väl dags att ta bort den.

140120_saknad_fru_2

Utvärdering Renault Espace 07…

Lite skämtsamt har jag skrivit mer än en negativ kommentar på facebook om min Renault Espace av årmodell 07. Mer seriöst så vill jag direkt säga att jag valde just den bilen eftersom den på många sätt är otroligt trevlig.

espace1

När familjen växte så uppstod plötligt ett behov som få vanliga bilar löser.
Vi var nu totalt fem, i princip fullvuxna personer, samt ett mindre barn som krävde både barnstol och barnvagn.
Vi hade också målsättningen att alla skulle kunna åka 40-50 mil utan att behöva uppsöka akut sjukvård efteråt.

Det betyder att de ganska många bilar idag som är femsitsiga med två extrastolar föll bort.
Kvar blev de traditionella minibussarna så som Chrysler Voyager, franska skaran riktiga sjusitsiga men även Volvo XC90.

Tanken var att dem här bilen/bussen skulle vara ett komplement till en mer normal sedan/kombi så det fick något begagnat.

Våren 2010 stod plötsligt valet mellan en mördarsvart Renault Grand Espace -07 och en lika mörk Volvo XC90 -06.

Efter lite provkörning och inspektion så verkade Renault ett bättre alternativ. Köregenskaperna var överraskande positiva men detta ÄR en minibus och man åker mer med den än kör.
Men man åker jäkligt bra.

Vad som ganska snabbt blev uppenbart är att någon slitvarg var det inte.

Vi körde ganska mycket med den men spindelleder, elektronisk brom och andra saker slets helt enkelt ut för fort. Det är enligt mig inte bra om man efter ett par år och inte allt för många mil måste byta halva bilen.

Spindelleder och liknande bytte jag själv så det blev inte så dyrt men på grund av tidsbrist lämnade jag in bilen på verkstad för bland annat bytet av handbroms.
Det kostade 14 000:- vilket är på tok för dyrt och indikerar felkonstruktion.

Samma sak är det med kamdrivningen som i och för sig inte behöver bytas oftare än hos andra modeller utan kedja.
Dock så är konstruktionen så dumt gjord att det är svårt för hemmameckaren att fixa det OCH det är vansinnigt dyrt att lämna in det.
Tar det mer än 1 arbetsdag för en van mekaniker att byta något var 3-5 år så bör man kanske fundera på om detta kunde göras/konstueras bättre.

Just nu är det en annan uppenbar konstruktionsmiss som är aktuell.
Den sciencefiction-doftande nyckelkorten (som används till många Renault-modeller) är kanske snygga men inte speciellt praktiska eftersom det är dumt designade.
Man kan inte sätta dem på nyckelknippa eller ha de i plånboken trots formatet.

Sedan har man tänkt med höger knäskål vid själva konstruktionen.
Man monterar ett litet kretskort med SMD-komponenter i ett ganska flexibelt plasthölje.
Hur många gånger kan den av misstag ligga kvar i bakfickan när man sätter sig innan komponenterna börjar hoppa ifrån kretskortet tror ni?!

Jäpp fransk ingenjörskonst kan ibland vara enastående men precis som i många andra fall så blir prioriteringarn mellan funktion och design inte alltid rätt…

140115_nyckel1

TGIM…

Kan konstatera att jag egentligen inte ska slösa tid på att skriva något just nu.
Thank God It’s Monday säger jag bara…
…listan över spännande jobbaktiviteter är längre än utrymmet som jag brukar använda.

Dessutom så finns det en hel del spännande privata saker.
Allt från födelsedagskalas till vinprovning.

Nu ska jag ta en kaffe och snabb lunch (eller tvärt om) för att se till att hjärnan har energi nog för att hålla reda på saker och ting.

Jag återkommer säkert i mitt nästa inlägg med allt jag lyckats glömma bort…