Det här med astrofotografi som hobby har visat sig vara en EXTREM utmaning denna säsong. Vädrets makter har verkligen ställt till det där jag bor.
Aldrig någonsin har jag haft så få tillfällen att försöka fånga någonting via teleskopen som denna höst och vinter. Får hoppas senvinter och vår ger någon natt till innan det blir för ljust igen.
Lägger in en bild på en trött islandshäst från igår när jag körde yngsta dottern till en av hennes medryttarhästar bara för att tänka på något annat.
Denna gång firade vi det ihop med alla barnen hemma hos oss med lite julmat och klappar. Tomten är avskaffad och passé, Kalle finns där men är ingen milstolpe i planeringen och Jansson lyste som planerat med sin frånvaro.
Precis som vi ville ha det med andra ord.
Det enda småtråkiga är väl att flera som vi gärna hade firat julen med är slitna, sjuka eller inte kvar – sådant är dock livet.
Efter ett antal förseningar så lyfte äntligen ARTEMIS 1 den 16 november i år. Denna obemannade testflygning runt månen är starten för ARTEMIS-programmet som har för avsikt att ta oss tillbaka till månen och kanske lägga grunden till en mer permanent mänsklig närvaro utanför låg omloppsbana kring jorden.
Denna gång handlar det inte om något kallt krig utan det är nyfikenhet och det brukar vara en bra grund för mer hållbara satsningar.
Eventuellt kan detta vara ett avgörande steg mot en ny epok för mänskligheten…
Det finns vissa tecken på att den här perioden kan vara lite mer lättsam. I kapseln finns Snobben från NASA och fåret Shaun från ESA, några LEGO-figurer och annat smått och gott.
Nu har det gått nästan tre månader sedan mitt förra inlägg där jag skrev lite om nytt jobb, hästar och faktiskt även motorcyklar. Ni som känner mig inser att jag därmed undvik mitt intresse för astronomi och astrofoto men det beror ju på att sådant försöker jag mest lägga upp på min andra blogg (tbastropix.wordpress.com)
När det gäller motorcykel så har jag nu kompletterat med en ny Triumph Street Triple RS som jag hittade på MC-konsult i Lidköping. Det är en 2022 och kanske borde jag väntat på en 2023:a men samtidigt vet man inte när man kan få tag på en sådan och färgen på denna kändes helt rätt (blank Carbon black).
Madde var kanske lite tveksam om hur bekvämt det är att åka bak på denna och vi får väl se hur det känns i sommar. Vi kommer behålla ER6:an ett tag till så den kan säkert hoppa in ibland om det blir allt för obekvämt på denna.
Sen får man väl se om man byter mot något annat i framtiden och då kanske det blir mer åt sport-touring-hållet.
Faktum är att jag har testat den lite även om det naturligtvis inte går att gasa på något nu med allt grus och kalla vägar. Men en tur för att tanka upp med lite fräsch bensin kunde jag inte låta bli…
Lite bakgrund och bortförklaring
Naturligtvis skyller jag på min syster (och hennes man) som båda köpte nya hojar i våras i form av en svart Triumph Trident 660 och gröm Kawa Z650RS (kolla bilden på inlägget från 25/8). Det var dock mer det faktum att de strax bytte till en Triump Street Triple RS och Speed Triple RS som gjorde sugen lite för påtagligt 🙂
Jag fick provköra båda två en hel del och insåg att Street Triple:n nog skulle passa mig bra.
Plötsligt en kväll hittade en ”Carbon black” version som var lite ovanliga i sverige men som jag fastnat för i reklambilderna.
Priset var nedsatt till cirka 115 tusen så naturligtvis klickade jag i bokning redan samma kväll.
Det var dock först nu I helgen som jag och Madde var och formaliserade sista delarna i affären. Bara att vänta och se fram emot leverans med lastbil inom ett par veckor.
Och så det här med jobbet då…
Nu har jag snart jobbat tre månader vid Luftfartsverket och pendlar nästan dagligen de 6,7 milen till Norrköping. Både pendling och arbete har gått riktigt bra och jag ser fram emot att få lära mig mer, få nya erfarenheter och inte minst kunna hjälpa till länge till – inser att jag inte kommer kunna ducka detta med NOR-medaljen i alla fall.
Jaha där ser man – igår var jag 54 år och idag 55 😀
Livet snurrar på och jag försöker koncentrera mig lite mer på några få saker än allting på en gång – det här med problemet ”många bollar i luften” bör om så möjligt undvikas på så sätt… kanske
Snart är det dags för nytt jobb och att börja pendla lite vilket blir spännande och kanske lite utmanande. På fritiden är det fortsatt fokus på träning, friluftsliv, MC på sommaren och hobbyastronomi på vintern.
Funderar lite på att skaffa en ny lite kraftogare mc till våren. Bara väldigt svårt att välja… Först stod det mellan Z900SE eller Street Triple RS men nu börjat Ninja 1000SX kännas intressant. Den är kanske inte snyggast och tung som ett ”as” men den är skön, sportig och praktisk.
Bisysslorna som jag haft avvecklas jag för tillfället vilket också skapar lite utrymme för egen kvalitet.
En sak som dock ökar en del hela tiden är det här med ridning. 12-åringen rider på skola en dag och är medryttare till två hästar två dagar i veckan.
Som bekant kan inte jag heller låta bli att rida lite då och då men det är inget ”fokusområde” utan bara kul och socialt 😀
I helgen for jag över till västkusten på min MC för att gå på en flera år försenad Rammsteinkonsert. Vi bokade fem biljetter men pnademin har flyttat fram den i omgångar under flera år.
Nu blev det dock äntligen av även om min fru Madelene stod över. Istället tog min syster och hennes man med en kompis. Från ”Nypan” var det jag och den förstfödda Matteus 😀
Känns som sommaren kom igång lite sent men nu har jag precis börjat en veckas semester (den riktiga kommer först om några veckor) och som tur är har vädret passat på att blir riktigt bra.
Det har blivit många besök vid olika vatten med både K2:a och SUP och vattentemperaturen steg snabbt i sommarvärmen.
Igår vände dock vädret (första dagen på den här veckolånga semestern) och vi passade dessutom på att åka mot Idre. Temperaturer på upp emot 30 grader ligger här tidvis under 10 grader mitt på dagen.
Men EIR (Elefanten I Rummet) är väl att jag idag bara har tretton arbetsdagar kvar på länsstyrelsen.
Efter snart 28 år vid dessa statliga myndigheter byter jag nämligen arbetsgivare helt och går över till LFV (luftfartsverket) från och med den första september…
Känns inspirerande, spännande och lite konstigt med ny arbetsgivare, uppgifter och även gå över till pendling till grannorten Norrköping.
Man kan nog fortsatt beskriva läget med t.ex. ”Wow!!!” kombinerat med ett skeptiskt ansiktsuttryck och pessimistisk kroppshållning. Det är ganska lätt att identifiera vad som har hänt och konsekvenserna av det men framtiden är besvärligt svår att förutse just nu.
Jag tror ekonomin har avgörande betydelse för många personer och inte minst den är just nu i det närmast okontrollerbar. Riksbankerna kan nämligen inte påverka många av de faktorer som idag orsakar den skenande inflationen.
I sverige har många konsumtionsbuffertar så dessa kommer inte drabbas katastrofalt men ekonomin kan få sig en rejäl slagsida som tar tid att återhämta sig ifrån. Det finns dock många tecken på att vi kommer klara den här krisen också.
Ukrainakriget framstår allt mer som en extremt onödig handling och även om många börjat förlora fokus på konflikten så påverkas alla av den. Även om kriget är väldigt isolerat rent geografiskt och mellan två länder så ger den konsekvenser över hela vår planet – är det kanske en ny definition av lågaktivt världskrig vi uppfunnit?
Vad inte alla tänker på är att det ligger ett ganska stort ansvar och krav på oss som är anställda inom statens olika myndigheter.
Det ställs stora krav på objektivitet i alla situationer 24/7. Även de som är längst ned i statliga organisationer har samma krav på sig, eller oftast än mer, än företagaledningar eller höga politiker.
Allt som vi förmedlar muntligt eller skriftligt på jobbet, caféer eller grannfesten måste alltid följa dessa direktiv.
Allt som skrivs i forum, bloggar och sociala medier ska aldrig ge minsta misstanke om att komma från en icke objektiv person.
Så är statstjänstemän en slags mollusk utan egen vilja?! 😉
Det är en relevant fråga då det är många som har bisysslor inom politiken. Även sådant som grundläggande demokratiska aspekter, religionsfrihet och jämlikthet kan spela en avgörande roll i hur man ska se på detta.
Slutsatsen är nog att man som statstjänsteperson alltid ska man tänka till lite extra innan man yttrar sig.
Efter en unik situation med en världsomspännande dödlig pandemi som fortsatt pågår om än något avklingande så genomfördes att vinter-OS i Kina. Likt en mörk novell så pågick samtidigt mörka planer hos ledningen i Ryssland.
Visserligen hade varningarna kommit många år tidigare när de invaderat Krim-halvön och upprustningen senaste tiden kunde egentligen bara förklaras på ett sätt trots den ibland knepiga retoriken från den ryska ledningen.
Strax innan klockan 02:00 på natten den 24 februari så påbörjade Ryssland en regelrätt invasion mot grannlandet Ukraina. Sannolikt med en förhoppning om en blixtinsats där Ukrainas försvar snabbt skulle bekämpas. Ryssland hade nog också räkna med samma ganska bleka protest från omvärlden som vid Krim-invasionen…
Men nu några veckor senare verkar planerna inte alls infriats utan Ryssland är i princip isolerat (tillsammans med Belarus) från och av resten av världen. Sällan har vi sett världen gå ihop så tydligt mot någon makt. Samtidigt som omvärlden stöttat Ukraina med militär materiel så undviker man klokt nog att snabbt ingripa militärt. Jag tolkar detta som världen denna gång visar tecken på en ny grad av mognad.
Tyvärr gäller det inte den ryska ledningen som nu flyttat tillbaka sitt land otaliga årtionden eller än värre.
Min lekmanna-bedömning är således ganska positivt trots allt elände och jag tror vi faktiskt kommer ut ur detta klokare. Men jag är samtidigt väldigt osäker på mycket i denna soppa…
Tommy Blomqvist 