Sprang runt södern efter ett par års uppehåll

Då var det dags igen och förra helgen klistrade jag fast ett startchip på min högre sko.

På grund av pandemin har jag inte sprungit lopp med tidtagning på ett par år. Senast var faktiskt midnattsloppet i Stockholm 2019.
Nu var det då alltså dags igen att springa runt Södermalm tillsammans med en massa andra löpare.
Det här var min sjunde gång som jag sprang midnattsloppet och trots ett ”personsämsta” så misstänker jag att det blir samma visa nästa år också.

Denna gång sprang jag med min svåger och äldsta ”barn” vilket naturligtvis gör det hela ännu roligare. Faktum var att det var samma svåger som jag sprang mitt första midnattslopp med 2015.

Jag har haft ont i mina knän och gett upp lite och därför inte tränat alls i tempo eller distans. Det gjorde att jag närmast lunkade vissa delar av loppet och lät helt bli att spurta.
Det gjorde att mina 63 minuter inte alls kändes som en förlust utan snarar förvånande bra och inte alls så mycket sämre än de gånger jag känt mig mer i form.

Matteus fick personbästa och började planera att göra en sub-50 i framtiden.
Låter kul och helt i en annan liga än mig som sannolikt inte kan komma ned till 55 utan att det innebär livshotande skador 🙂

Många turer på sörmlandsleden

Familjen har alltid gillat att vandra både här och där men senaste tiden har i alla fall tre av oss (totalt sex) börjat utforska nya etapper på sörmlandsleden.

Nu undrat vissa hur det kan kan finnas icke uforskade etapper för oss ”gamlingar” men då ska man betänka att denna lokala led är en av sveriges tre längsta så det tar tid att beta av den.

Madde och jag har även börjat köra lite terrängjogg vissa sträckor vilket gett ”blodad tand” så det lär det bli mer av.

Produkttest: Garmin Fenix 3 HR

Jag tänkte skriva några rader om den sportklocka som jag för närvarande använder sedan en tid tillbaka. Den är inte den senaste modellen men det gör att priset sänkts lite och just nu så är den kanske mer prisvärd än tidigare.

GARMIN-Fenix-3-HR---SvartDet handlar om Garmin Fenix 3 HR som jag fick i födelsedagspresent för inte alls så länge sedan. Men trots att jag inte haft den så länge så har jag lyckats få så mycket erfarenheter från den att ett litet utlåtande är på sin plats.

Som vanligt så kan du dock hitta en mycket mer omfattande och fantastiskt bra test av denna klocka hos DC rainmaker [länk]

Jag har primärt använt den vid löpning men även vid vandring i naturen  samt vid simning i både bassäng och öppet vatten (medelhavet) – samt lite cykling i terräng och på väg.

Jag konstaterar att detta är en mycket kapabel klocka som verkligen ger bra återkoppling vid både träning och andra aktiviteter. Den är i hög grad konfigurerbar och kan anpassas efter individens önskemål.

Vid löpning kan jag lätt anpassa den att ge den mest nödvändiga informationen direkt och resten (massor) av information på andra vyer och i efterhand. GPS:en är snabb och exakt.

Vid vandring är kompass och höjdmätare väl fungerande komplement till GPS:en.
Inga riktiga kartor laddas men den plottade rutten har hjälp mig ett par gånger att hitta rätt (tillbaka till bilen).

Vid simning fungerar inte GPS dåligt och hjärtmonitorn inte alls.
I mitt fall så märkte jag lite diffar mellan faktisk simmad sträcka och den uppmätta vilket säker beror på mitt ofrekventa plaskande.  Detta gällde både i 25 metersbassäng och turer i öppet vatten.

POSITIVT
+ Mycket väl fungerande GPS
+ Mycket väl fungerande hjärtmonitor
+ Konfigurerabar
+ Bra skärm
+ Otrolig batteritid
+ Väldigt många funktioner
+ Användbar till många olika sporter och fritidsaktiviter
+ Verkar robust och hållbar

NEGATIVT
– Kanske lite väl klumpig (Fenix 5:an finns i mindre modeller men kostar mer)
– Priset

Och så det här med funktionen om uppskattad prestation och VO2 max…

22446885_10155813892039190_1256796282_n

Jag uppskattar dessa funktioner men i början hoppade min uppskattade vo2-max en hel del vilket jag inte tror stämmer med verkligheten.

Delvis beror det på att jag använder olika tempo då jag tränar i grupp med andra men det borde inte inverka i den grad som jag upplever det.

Både på gott och ont så anger klockan en uppskattad prestation som är 15-20% bättre än vad jag i praktiken uppnår.

Kanske har jag underskattat min potential, är lat eller så har klockan fel…

 

Nu är det vinter även här…

Någon gång under andra halvan av 80-talet så råkade jag knäcka min högra långfärdsskida.
Det var en gammal vallningsfri historia med borst på undersida.
Jag tänkte då att ”jag köper nya skidor när det är fint före igen”.

Åren gick och även om jag hyrde ny utrustning ett par gånger när jag var i fjällen men kunde aldrig riktigt motivera att köpa egen ny utrustning.
Men saker förändras och inte minst då min fru älskar skidåkning kunde jag till sist inte längre låta bli.
Så för lite drygt en vecka sedan så gjorde jag ett impulsköp.

skidutrustningDet blev Salomon Equipe för hela slanten för  klassisk skidåkning (så klart)…

Nu har jag hunnit ett par mil på ganska skakiga ben och hunnit trilla omkull ett antal gånger.
Och jag älskar det.
Känns som väldigt skön variation till löpträningen som vi hållit på med de senaste åren.

Första känslan av Asics GT-2000

Okej det var väldigt mycket velande om storleken från min sida.
Normalt har jag 43 i skor och även om jag vet att Asics har små storlekar så valde jag först 9,5:or vilket motsvarar en 43,5.
De kändes lite för trånga så jag åkte till sportaffären och testade ett par 10:or men de kändes för stora i hälen.
Visst kanske man kan fixa glapp med ilägg och konstruktiv snörning men till sist tog jag ut 9,5:orna på en 5 km-runda tillsammans med Madde.

131106_lap_05nov

Mitt första intryck av GT-2000 är att de passar mig väldigt bra.
Inte någon revolution i den omedelbara känslan mot marken men känslan i mitt annars ömmande knä och svullna vad berättade att detta var bra.
Dessutom kändes löpsteget mycket bättre.

Det är så klart på tog för tidigt att göra någon större bedömning från bara en liten runda i lågt tempo.
Men det jag känt hittills gör att jag verkligen ser fram emot att få testa vad de går för 🙂

Det kan vara dyrt att hålla sig iform…

Det var egentligen när jag gjorde lumpen i mitten av 80-talet som jag kom på att jag faktiskt var överraskande bra på att springa.
Jag hade tidigare valt att vara ganska ointresserad av sport och sådant så det kom lite som en överraskning även för mig.
Kanske lite konstigt eftersom halva grundskoleklassen var riktiga orienteringsfreak.

Som tur är var mitt uppvaknande ett årtionde innan filmen Forrest Gump så kunde ingen se kopplingarna till den filmen… ”run forrest, run”.

Efter det har dock min ambition varierat kraftigt mellan åren och långa tider legat på ett minimum eller strax under.
Men så i somras bestämde sig min min fru för att började springa och jag passade så klart på att hänga med.

Insåg då snabbt att det var tio år sedan jag sprang lite mer frekvent och snabbt även om jag nästan årligen deltagit i ”spring-runt-jippon”.

Men nu idag så känns det verkligen som jag fått blodad tand.
Lite beror det säkert på att det nu för tiden finns massar roliga appar och GPS-klockor.
Man vet exakt hur snabbt man springar, var och när samt hur varmt det är och dessutom om hjärtat slår.

131104_running_tech_2

Men så klart är den största motiviationen fortfarande att jag kan springa ihop med min fru.
Jag tror hon också vill det eftersom hon villigt ställde upp att köpa hem ett par nya Asics GT-2000 åt mig idag.
Hoppas de är bättre än mina uttjänta Brooks Latitude som verkligen slitit på mina knän.

Promenad utan barn

Idag gick Madde och jag en lite kvällspromenad utan barn.
Det berodde mest på att vi både behövde luft efter varsin lång arbetsmåndag.
Normalt skulle vi nog ha joggat en tur men idag kände vi nog oss både lite ”off”.
Och ingen av oss vill eller tycker det är bra att träna så man drar på sig något riktigt ruggigt.

Star-Wars-Gangnam-Style

Faktum är att Maddes och mina joggingrundor har blivit smått förvånande frekventa senaste tiden.

Eftersom det är länge sedan jag tränade speciellt bra eller periodiskt så känns det verkligen skönt att komma igång igen.
Och det känns ännu bättre att det känns så pass bra…
…om man bortser från mina knän som än så länge inte riktigt vill vara med.

Grattis på mig

Sitter och knackar in detta korta inlägg på min nya samsung surfplatta.
Jag hade inte trott det men min snälla fru hade köpt en sådan till mig på min 46-åriga födelsedag (som infaller just idag).

Både hon och mellandottern på 13 år har egna androidplattor och den lika gamla bonussonen använder sig av sin ipad.
Så jag som är tekniknörd kom på fjärde plats…chockerande!

För övrigt fick jag träningskläder, träningsprylar samt en pulsklocka med GPS.
Jag ser en tydlig röd tråd i gåvorna

Passade på att testa klockan med pulsband när jag tidigare idag klippte gräset med handjagaren… och jag hoppas det blir ett par kilometers jogg senare ikväll.